Vår historia tar sin början redan 1815, i samtid med att Napoleon hade lämnat världspolitiken för gott och de segrande staterna ritade om Europas karta vid den så kallade Wienkongressen.
Silhuett av perukmakaren Johan Eckerströms första maka Sara Maria (född Beckman).
Detta gav inga större konsekvenser för den enskilde invånaren i Jönköping, även om många säkerligen gladdes åt att Sverige införlivade Norge i en brödraunion. Nej, i Jönköpings trähus och på dess kullerstensgator var det inte stormaktsmötet i Wien det pratades om, utan bildandet av Jönköpings Borgarekassa.
Det var nämligen så att det i januari samma år, det ödesdigra 1815 alltså, hade hållits ett möte i perukmakare Eckerströms rakstuga och där hade Jönköpings borgerskaps äldste beslutat att inrätta en understödskassa, kallad Jönköpings Borgarekassa. Där beslutades även att räntan på de insamlade medlen skulle delas ut till ”åldrige och behöfvande borgare samt deras enkor och barn”. Inträdesavgiften bestämdes till fem Rdr Banco (på den tiden motsvarande två veckolöner för en vanlig arbetare).
Vid den här tiden befolkades Jönköping av ca 2700 personer, varav 125 stycken var borgare. Den första utdelningen ur Borgarekassan skedde den 21 juni samma år. 34 Rdr Banco delades ut till behövande.
Åren gick och kassan växte genom avgifter och donationer. År 1861 sammanslogs Jönköpings Borgarekassa och Bjuggska fonden. Vid 100-årsjubileet 1915 räknades tillgångarna till 100 000 kronor. Under 1900-talet investerades delar av kapitalet i kloka aktieaffärer och vid millennieskiftet hade tillgångarna stigit till omkring 45 miljoner kronor. Vid årsskiftet 2016-2017 uppgick förmögenhetsvärdet till runt 90 miljoner kronor.
Under de 200 år som passerat har samhället också förändrats radikalt – och år 1985 togs därför beslut om att öppna möjligheten för studerande inom handel och hantverk att söka stipendier ur kassan. Sedan dess har ett stort antal studenter erhållit bidrag till sina studier, såväl inom som utanför Sveriges gränser.
Sedan år 1997 är Jönköpings Borgarekassa och Bjuggska fonden registrerad som en stiftelse.
Vår huvudsakliga uppgift idag är att dela ut stipendier för eftergymnasiala studier inom handel och hantverk till studenter med anknytning till Jönköpings kommun. Jönköpings Borgarekassa och Bjuggska fonden delar årligen ut medel till ett 80-tal stipendiater. Behovet av understödsverksamhet inom Kassan har radikalt minskat och idag får fyra understödstagare medel för att klara sitt uppehälle.
Den fullständiga historien om hur Jönköpings Borgarekassa och Bjuggska fonden utvecklats parallellt med stadens utveckling finns samlat i en 200 sidor rikligt illustrerad bok. Boken är författad av jönköpingsprofilen L-G Åkerberg och finns att beställa antingen här via länken nedan, eller köpa hos Jönköpings läns museum och Jönköping Handel. Boken kostar 250 kr.
Boken om Borgarekassans och stadens parallella utveckling.
Under år 1815 var huvudvalutan i Sverige en riksdaler riksgäld. Det fanns dock även andra enheter som kallades för riksdaler. Riksdaler specie var knuten till silvret, medan riksdaler banco var de sedlar som ursprungligen gavs ut av Riksbanken. En Rdr Banco delades in i 48 Skilling Banco. År 1855 infördes decimalsystemet, och en riksdaler riksgäld blev en riksdaler riksmynt = 100 öre. År 1873 infördes kronan som hade samma värde som en riksdaler riksmynt (och en riksdaler specie = 4 kronor).
Silverbägare av Lars Larsson Bjugg från 1762.
Lars Larsson Bjugg var en välbeställd silversmed och rådman i Jönköping. Makarna Bjugg testamenterade en stor del av sin förmögenhet, närmre bestämt 666 riksdaler och 32 Skilling Banco till den nystartade Borgarekassan under namn av Bjuggska fonden.
Resterande tillgångar var tänkta att gå till sonen, och komministern, Olof men då denne avled före sina föräldrar tillföll hela arvet Borgarekassan. Det handlade om sammanlagt 1 933 riksdaler, 16 Skilling Banco samt tre åkrar ”å stadens västra ägor”.
Det ansenliga tillskottet fick Borgarekassan år 1821 och 40 år senare slogs Bjuggska fonden i bokföringshänseende samman med Borgarekassan för att underlätta förvaltningen. Sedan dess har kassans officiella namn varit Jönköpings Borgarekassa och Bjuggska fonden.
Lars Larsson Bjugg föddes 1732 och som 14-åring kom han i lära hos silversmeden Carl Petter Tellander i Jönköping. 1752 blev han gesäll och sex år senare tilldelades han mästarbrev. Därmed blev han en av tre guldsmeder i Jönköping, som på den tiden var huvudort för det småländska guld- och silversmidet.
Därefter var han rådman fram till sin död år 1816. I hans ägor fanns gården Västra Kvarteret n:o 17 som idag har adressen Östra Storgatan 13. Lars Larsson Bjugg hann gifta sig fyra gånger, senaste gången med Emma Dorotea Hilfman. Det var vid hennes död 1820 som arvet tillföll Jönköpings Borgarekassa.
Lars Larson Bjuggs stämplar. E2 betyder år 1787.
Idag finns Lars Larsson Bjuggs silverpjäser att beskåda och beundra lite varstans.
Bland annat finns en kalk i Överyds Kyrka, en brudkrona i Skeppstad kyrka, en vinkanna i Bredaryds kyrka, en kalk i Järstorps kyrka, en oblatask i Karleby kyrka och en bägare på Nordiska Museet. Under åren har även Borgarekassan och Bjuggska Fonden själva förvärvat flera föremål skapade av Lars Larsson Bjugg. Dessa förvaras numera på Jönköpings läns museum. Läs mer under tillgångar.
Bjuggska fonden har genom åren samlat på sig silverföremål tillverkade av Lars Bjugg. Vår samling Bjuggsilver förvaras och ställs ibland ut på Jönköpings läns museum.
